Blev sen på bollen då jag såg lite tveksamt på audiofilernas vinyl hausse. Det som nyss satte mig på banan igen var att jag återfann denna hemma hos Mor & Far, vilken jag i tonåren spelade på min Sonab 85s, R4000 med OA5 "Carlsson"-högtalare...
Jag hade sedan något random "allt i ett "-paket innan jag för 30 år sedan hamnade granne med en fullblods audiofil; "min kompis hör skillnad på vilken gruva kopparn i kablarna kommer ifrån"...
. Droppen holkar ur stenen som sagt och jag köptre då ett par Linn högtalare ( Keilidh) och en Linn förstärkare ( Intek ). I tidens anda så var det CD som gällde. Jag hade dock inte råd med Linns CD-spelare som var svindyr och valde en Arcam spelare.
Jag tror nu att det kan ligga en sanning i att CD-spelandet lägger sordin på musikintresset.
För femton år sedan åkte grejerna ner i källaren och bilen blev mitt musikrum.
Förra året tog jag fram grejerna igen och lyssnar då och då. Så sent som förra veckan så kompletterade jag med en skivspelare; en project X1 Pro med möjlighet till balanserad utgång (ifall att; funkar inte på min gamla Linn). Jag premiärlyssnade med en nypressad Mozarts Requiem; det lät tamefan underbart!!
Jag tror att upplevelsen är direkt avhängig mot själva handhavandet med en helt manuell vinylspelare; passningen och de lite omständiga procedurerna som gör att man tvingas lyssna aktivt. Det blev en upplevelse för mig och jag förstod vad jag saknat... 👌
Jag köpte även en Stones samling. Precis lika njutbart!! ☺️
Hos den lokala vinylnasaren så hittade jag denna Deep Purple som jag minns att jag gillade som 15-åring. Tyvärr så fick jag nu emellanåt intrycket av att lyssna på fyllespelning, så jag kommer framledes att välja vinyl med stor omsorg.
PS Min gamla ELP var fullt lyssningsbar (ja lite knaster förstås)