Jibe
Cartier
Förord
Detta är en sammanfattning och en hyllning till Rolex Explorer II ref. 1655. Det kanske har undgått er hur mycket jag gillar den här klockan, en himla massa. Superlativen räcker inte till. Bör sägas att jag inte äger en 1655a i dagsläget, och säkerligen inte inom en överskådlig framtid, alltså är det mesta utav materialet i den här sammanfattningen sourced från diverse hemsidor på nätet. Jag har försökt vara så hänsynsfull med källhänvisningar som möjligt. Kan ha smugit sig in en del stavfel/svengelska uttryck, bear with me. Jag är öppen för feedback samt förbättringar, så skriv gärna om det finns något som kan tilläggas.
Innehållsförteckning
1. Introduktion
2. Kort om 1655 i historien
3. Snabba fakta
4. Mk1-Mk5
5. Mr Orange Hand
6. Urverk
7. Date-wheel
8. Crown guards
9. Länk och twinlock
Introduktion – kärt barn har många namn
Rolex Explorer II ref. 1655, eller Steve McQueen Explorer, eller Mr Orange Hand, eller ”Freccione” (italienska för stor pil, etymologi: från italienskans freccia, pil, och ändelsen –one, en vanlig ändelse i italienskt slang för att antyda om att något är stort) som den också kallas, introducerades år 1971. Till skillnad från lillebror, 1016, så har 1655an datumindikator och 24-timmarsvisning. Till skillnad från gängse uppfattning, så var 24-timmarsvisningen menad som en dag/natt-indikator för grott-utforskare som kunde spendera flera dagar i mörker, med andra ord möjliggjorde 1655an för dessa utforskare att urskilja klockan 2 på natten och klockan 2 på eftermiddagen. 1655an var alltså inte menad för att agera som en tidzonsindikator. Faktum är att 1655an inte har quick-set date och 24-timmarsvisaren är ”ankrad” till timvisaren, dvs. kan inte justeras oberoende av timvisaren, och kan därmed inte agera som tidszonsindikator.
1655an blev dock ingen succé förrän långt efter att den hade slutats produceras. Fastän den är omåttligt populär bland klocksamlare idag, framför allt den tidigaste versionen med s.k. Straight hand, så sålde den mycket dåligt fram till 1985 då den togs ur produktion. Priserna har ökat dramatiskt de senaste åren, och äldre exemplar med straight hand, originaldelar, krispig orangea visare och en fin, jämn patina kan sälja för uppemot 15,000-20,000 usd.
Om upplägget
Det finns ingen diskret indelning för de olika versionerna av 1655, de olika tavlorna och bezels tillverkades och såldes parallellt med varandra under flera år. Jag har i den här sammanfattningen utgått från de olika versionerna på tavlorna, Mk1-Mk5 och följt utvecklingen kronologiskt.
Kort om 1655 i historien
1655 utvecklades specifikt för just grott-utforskare, och det var även så den marknadsfördes, till en stor del. Letar man upp gamla Rolex-ads från 70-talet så ser man ofta Explorer II i just de miljöer där den kan behövas. Jag låter bilderna tala för sig själv:
En fransk poster från början på 70-talet om Jean-Francois Pernette, en speleologist, eller grottutforskare.
Jean-Francois Pernette, 1981 med sin Explorer 1655.
En annan poster med liknande tema.
En broschyr från 70-talet, Rolex har en specifik målgrupp i åtanke, en tämligen liten målgrupp, vilket kanske förklarar 1655ans måttliga succé.
Reinhold Messner, italiensk äventyrare och utforskare, först med att bestiga Mt Everest utan syrgas (bar vid det tillfället en Oysterquartz). Här ovan ses han bestiga K2 med en Explorer II 1655 på handleden.
Snabba fakta
Bredd: 38 mm
Höjd: 13,5 mm
Glas: Plexi (akryl)
Boett: Oyster, Stainless steel, Twinlock, vattentät till 100 m.
Bandbredd: 20 mm
Urverk: 1575 GMT (modifierat 1570, 5:an på slutet indikerar datumfunktion/GMT-funktion, ingen quick-set date), 26 juveler, automatiskt, COSC
Bezel: 24 timmarsmarkering, ej vridbar
Mk1
1971-1973, 2,5xx,xxx - 3,5xx,xxx. T SWISS T.
Den första versionen av 1655 lanserades år 1971. Den kom med en så kallad ”straight hand”, dvs. att sekundvisaren saknade en lume dot, vilken kom i senare versioner. I denna version av 1655 var 24-timmarsvisaren från början orange, mer om detta senare. Den första versionen som lanserades 1971 kom med Mk1 tavla och Mk1 bezel. Värt att notera om Mk1 bezel är att sifforna på bezel:n är positionerade närmare glaset i, än i kommande bezel, vilket ses i följande bild:
Mk1 tavla med Mk1 bezel, notera siffornas placering på bezel. (1)
En annan sak som man bör notera är att Rolex inte var enormt strikta med huruvida de använde delar från föregående versioner i nyare versioner och vice versa, så det förekommer naturligtvis hybrider, dvs. att Mk1 tavlor användes parallellt med Mk2 tavlor under några år. Detta stämmer även för senare versioner för både tavlor och bezel.
Mk2
1972-1977, 2,9xx,xxx - 5,5xx,xxx. T SWISS T.
Nästa version kom med en uppdaterad tavla och en uppdaterad bezel, nämligen Mk2. Den största skillnaden i denna version återfinns i bezel, närmare bestämt siffrornas placering, som är mer centrerad gentemot siffrorna i Mk1 bezeln.
Mk2 tavla med Mk 2 bezel, notera hur sifforna är mer centrerade jämfört med föregående version. (1)
Jämförelse av placering av siffror på Mk2 bezel (vänster) och Mk1 bezel (höger). (1)
För bezels gäller:
Mk1 (1971-1973), användes med Mk1 och Mk2 tavlor.
Mk2 (1973-1977), användes med Mk1, Mk2 och Mk3 tavlor.
Mk3 (rail dial)
1974-1977, 3,5xx,xxx - 5,5xx,xxx. T SWISS T.
1974 introducerades en ny tavla, s.k. rail dial (Mk3). Dessa är vad jag förstår väldigt sällsynta. På dessa tavlor har COSC-texten blivit uppdelad i två delar, med ett mellanrum mellan dessa, vilket har gett namnet rail dial. Notera även ett nytt typsnitt i COSC-texten. Detta kan ses i följande bilder.
Mk3 tavla (rail dial) med Mk2 bezel. Mk3 tavlan infördes 1974, samma år som lume dot på sekundvisaren infördes. (1)
I följande in-zoomade bilder kan man lättare se skillnaden mellan en Mk3 tavla och en Mk2 tavla. Notera även skillnad i typsnitt.
Mk3 tavla med mellanrum mellan skriften, så kallad rail dial. (1)
Mk2 tavla där texten inte är centrerad och därmed inget mellan rum mellan orden. (1)
Mk2 bezeln fortsattes att användas med den nya tavlan Mk3 fram till 1977. Då infördes en ny bezel, Mk3. Som det framgår av det som sagts tidigare, så användes både Mk2 tavlorna och Mk2 bezels fram till 1977, dvs. parallellt med Mk3 tavlan.
Summa summarum, en ny, mer sällsynt tavla infördes 1974, och användes fram till 1977, Mk3.
Lume dot vs straight hand
1974 infördes en lume dot på sekundvisaren, något som saknades i de tidigare versionerna. De tidigare versionerna med straight hands är onekligen mer eftertraktade bland samlare och är därmed även dyrare. Den nya sekundvisaren med lume dot användes fram till 1985 då 1655 slutade att produceras. Det är också mycket troligt att äldre klockor med straight hand vars sekundvisare blev utbytta vid service efter 1974 fick den nyare sekundvisaren med lume dot.
Fram till 1977 hade tre olika varianter på tavlor använts och 2 olika varianter på bezels. Mk1-Mk3 tavlor var markerade T SWISS T.
Mk4
1977-1980, 5,5xx,xxx - 6,5xx,xxx. T SWISS <25 T.
1977 introducerades en ny tavla och en ny bezel. Dessa benämns Mk4 och Mk3, respektive. Tidigare tavlor var markerade T SWISS T, vilket indikerar att tavlan utstrålar mindre än 7,5 mCi radioaktiv strålning. I och med införandet av de nya Mk4 tavlorna ändrades texten till T SWISS <25 T, vilket då betyder en radioaktiv strålning på mindre än 25 mCi. (En sidenote: bakgrundsstrålningen som en människa utsätts för vardagligen är högre än den strålning en tavla utstrålar). Som referens, Rolex använde det mer radioaktiva ämnet radium fram till 1960 då de övergick till tritium, vilket i sin tur användes fram till 1998, då man övergick till Super luminova. I och med den nya tavlan blir även Rolex-kronan (ovanför ROLEX) även tunnare och längre.
För Mk3 bezel gäller:
Mk3 (1977-1980), användes huvudsakligen med Mk4 tavlor. Den nya texten på bezeln är tunnare än tidigare versioner
Mk4 tavla med Mk3 bezel. Notera tunnare text i bezel och införandet av T SWISS <25 T. Även Rolex-kronan har blivit tunnare och längre. (1)
Mk5
1979-1985, 6,xxx,xxx - 8,4xx,xxx
1979 införs en ny tavla som skulle komma att användas under resten av produktionen. Denna tavla, Mk5 är väldigt lik den tidigare Mk4 tavlan, men öppningen nederst på Rolex-kronan har blivit rundare, och självaste kronan har blivit något tunnare.
1980 införs även en ny bezel, Mk4. Den största skillnaden jämfört med tidigare versioner är att den nya bezeln har mer fyrkantiga siffror (se bilder nedan).
Mk5 tavla med Mk4 bezel. (1)
En närmare titt på Mk5 tavla och Mk4 bezel. Notera en rundare nedre öppning på Rolex-kronan jämfört med tidigare tavlor, samt mer fyrkantiga siffror (tydligast i 4an i 24) på bezel. (1)
Detta är en sammanfattning och en hyllning till Rolex Explorer II ref. 1655. Det kanske har undgått er hur mycket jag gillar den här klockan, en himla massa. Superlativen räcker inte till. Bör sägas att jag inte äger en 1655a i dagsläget, och säkerligen inte inom en överskådlig framtid, alltså är det mesta utav materialet i den här sammanfattningen sourced från diverse hemsidor på nätet. Jag har försökt vara så hänsynsfull med källhänvisningar som möjligt. Kan ha smugit sig in en del stavfel/svengelska uttryck, bear with me. Jag är öppen för feedback samt förbättringar, så skriv gärna om det finns något som kan tilläggas.
Innehållsförteckning
1. Introduktion
2. Kort om 1655 i historien
3. Snabba fakta
4. Mk1-Mk5
5. Mr Orange Hand
6. Urverk
7. Date-wheel
8. Crown guards
9. Länk och twinlock
Introduktion – kärt barn har många namn
Rolex Explorer II ref. 1655, eller Steve McQueen Explorer, eller Mr Orange Hand, eller ”Freccione” (italienska för stor pil, etymologi: från italienskans freccia, pil, och ändelsen –one, en vanlig ändelse i italienskt slang för att antyda om att något är stort) som den också kallas, introducerades år 1971. Till skillnad från lillebror, 1016, så har 1655an datumindikator och 24-timmarsvisning. Till skillnad från gängse uppfattning, så var 24-timmarsvisningen menad som en dag/natt-indikator för grott-utforskare som kunde spendera flera dagar i mörker, med andra ord möjliggjorde 1655an för dessa utforskare att urskilja klockan 2 på natten och klockan 2 på eftermiddagen. 1655an var alltså inte menad för att agera som en tidzonsindikator. Faktum är att 1655an inte har quick-set date och 24-timmarsvisaren är ”ankrad” till timvisaren, dvs. kan inte justeras oberoende av timvisaren, och kan därmed inte agera som tidszonsindikator.
1655an blev dock ingen succé förrän långt efter att den hade slutats produceras. Fastän den är omåttligt populär bland klocksamlare idag, framför allt den tidigaste versionen med s.k. Straight hand, så sålde den mycket dåligt fram till 1985 då den togs ur produktion. Priserna har ökat dramatiskt de senaste åren, och äldre exemplar med straight hand, originaldelar, krispig orangea visare och en fin, jämn patina kan sälja för uppemot 15,000-20,000 usd.
Om upplägget
Det finns ingen diskret indelning för de olika versionerna av 1655, de olika tavlorna och bezels tillverkades och såldes parallellt med varandra under flera år. Jag har i den här sammanfattningen utgått från de olika versionerna på tavlorna, Mk1-Mk5 och följt utvecklingen kronologiskt.
Kort om 1655 i historien
”A speleologist, in effect, is an explorer in the depth of the earth whose ”daylight” is supplied by a pocket torch rather than by the sun. He soon looses all notion of time – morning, afternoon, day or night. The red hand of the Explorer II tells him in conjunction with the engraved bezel whether it is 2 o’clock a.m. or 2 o’clock p.m. and there is also a date on the dial.”
1655 utvecklades specifikt för just grott-utforskare, och det var även så den marknadsfördes, till en stor del. Letar man upp gamla Rolex-ads från 70-talet så ser man ofta Explorer II i just de miljöer där den kan behövas. Jag låter bilderna tala för sig själv:
En fransk poster från början på 70-talet om Jean-Francois Pernette, en speleologist, eller grottutforskare.
Jean-Francois Pernette, 1981 med sin Explorer 1655.
En annan poster med liknande tema.
En broschyr från 70-talet, Rolex har en specifik målgrupp i åtanke, en tämligen liten målgrupp, vilket kanske förklarar 1655ans måttliga succé.
Reinhold Messner, italiensk äventyrare och utforskare, först med att bestiga Mt Everest utan syrgas (bar vid det tillfället en Oysterquartz). Här ovan ses han bestiga K2 med en Explorer II 1655 på handleden.
Snabba fakta
Bredd: 38 mm
Höjd: 13,5 mm
Glas: Plexi (akryl)
Boett: Oyster, Stainless steel, Twinlock, vattentät till 100 m.
Bandbredd: 20 mm
Urverk: 1575 GMT (modifierat 1570, 5:an på slutet indikerar datumfunktion/GMT-funktion, ingen quick-set date), 26 juveler, automatiskt, COSC
Bezel: 24 timmarsmarkering, ej vridbar
Mk1
1971-1973, 2,5xx,xxx - 3,5xx,xxx. T SWISS T.
Den första versionen av 1655 lanserades år 1971. Den kom med en så kallad ”straight hand”, dvs. att sekundvisaren saknade en lume dot, vilken kom i senare versioner. I denna version av 1655 var 24-timmarsvisaren från början orange, mer om detta senare. Den första versionen som lanserades 1971 kom med Mk1 tavla och Mk1 bezel. Värt att notera om Mk1 bezel är att sifforna på bezel:n är positionerade närmare glaset i, än i kommande bezel, vilket ses i följande bild:
Mk1 tavla med Mk1 bezel, notera siffornas placering på bezel. (1)
En annan sak som man bör notera är att Rolex inte var enormt strikta med huruvida de använde delar från föregående versioner i nyare versioner och vice versa, så det förekommer naturligtvis hybrider, dvs. att Mk1 tavlor användes parallellt med Mk2 tavlor under några år. Detta stämmer även för senare versioner för både tavlor och bezel.
Mk2
1972-1977, 2,9xx,xxx - 5,5xx,xxx. T SWISS T.
Nästa version kom med en uppdaterad tavla och en uppdaterad bezel, nämligen Mk2. Den största skillnaden i denna version återfinns i bezel, närmare bestämt siffrornas placering, som är mer centrerad gentemot siffrorna i Mk1 bezeln.
Mk2 tavla med Mk 2 bezel, notera hur sifforna är mer centrerade jämfört med föregående version. (1)
Jämförelse av placering av siffror på Mk2 bezel (vänster) och Mk1 bezel (höger). (1)
För bezels gäller:
Mk1 (1971-1973), användes med Mk1 och Mk2 tavlor.
Mk2 (1973-1977), användes med Mk1, Mk2 och Mk3 tavlor.
Mk3 (rail dial)
1974-1977, 3,5xx,xxx - 5,5xx,xxx. T SWISS T.
1974 introducerades en ny tavla, s.k. rail dial (Mk3). Dessa är vad jag förstår väldigt sällsynta. På dessa tavlor har COSC-texten blivit uppdelad i två delar, med ett mellanrum mellan dessa, vilket har gett namnet rail dial. Notera även ett nytt typsnitt i COSC-texten. Detta kan ses i följande bilder.
Mk3 tavla (rail dial) med Mk2 bezel. Mk3 tavlan infördes 1974, samma år som lume dot på sekundvisaren infördes. (1)
I följande in-zoomade bilder kan man lättare se skillnaden mellan en Mk3 tavla och en Mk2 tavla. Notera även skillnad i typsnitt.
Mk3 tavla med mellanrum mellan skriften, så kallad rail dial. (1)
Mk2 tavla där texten inte är centrerad och därmed inget mellan rum mellan orden. (1)
Mk2 bezeln fortsattes att användas med den nya tavlan Mk3 fram till 1977. Då infördes en ny bezel, Mk3. Som det framgår av det som sagts tidigare, så användes både Mk2 tavlorna och Mk2 bezels fram till 1977, dvs. parallellt med Mk3 tavlan.
Summa summarum, en ny, mer sällsynt tavla infördes 1974, och användes fram till 1977, Mk3.
Lume dot vs straight hand
1974 infördes en lume dot på sekundvisaren, något som saknades i de tidigare versionerna. De tidigare versionerna med straight hands är onekligen mer eftertraktade bland samlare och är därmed även dyrare. Den nya sekundvisaren med lume dot användes fram till 1985 då 1655 slutade att produceras. Det är också mycket troligt att äldre klockor med straight hand vars sekundvisare blev utbytta vid service efter 1974 fick den nyare sekundvisaren med lume dot.
Fram till 1977 hade tre olika varianter på tavlor använts och 2 olika varianter på bezels. Mk1-Mk3 tavlor var markerade T SWISS T.
Mk4
1977-1980, 5,5xx,xxx - 6,5xx,xxx. T SWISS <25 T.
1977 introducerades en ny tavla och en ny bezel. Dessa benämns Mk4 och Mk3, respektive. Tidigare tavlor var markerade T SWISS T, vilket indikerar att tavlan utstrålar mindre än 7,5 mCi radioaktiv strålning. I och med införandet av de nya Mk4 tavlorna ändrades texten till T SWISS <25 T, vilket då betyder en radioaktiv strålning på mindre än 25 mCi. (En sidenote: bakgrundsstrålningen som en människa utsätts för vardagligen är högre än den strålning en tavla utstrålar). Som referens, Rolex använde det mer radioaktiva ämnet radium fram till 1960 då de övergick till tritium, vilket i sin tur användes fram till 1998, då man övergick till Super luminova. I och med den nya tavlan blir även Rolex-kronan (ovanför ROLEX) även tunnare och längre.
För Mk3 bezel gäller:
Mk3 (1977-1980), användes huvudsakligen med Mk4 tavlor. Den nya texten på bezeln är tunnare än tidigare versioner
Mk4 tavla med Mk3 bezel. Notera tunnare text i bezel och införandet av T SWISS <25 T. Även Rolex-kronan har blivit tunnare och längre. (1)
Mk5
1979-1985, 6,xxx,xxx - 8,4xx,xxx
1979 införs en ny tavla som skulle komma att användas under resten av produktionen. Denna tavla, Mk5 är väldigt lik den tidigare Mk4 tavlan, men öppningen nederst på Rolex-kronan har blivit rundare, och självaste kronan har blivit något tunnare.
1980 införs även en ny bezel, Mk4. Den största skillnaden jämfört med tidigare versioner är att den nya bezeln har mer fyrkantiga siffror (se bilder nedan).
Mk5 tavla med Mk4 bezel. (1)
En närmare titt på Mk5 tavla och Mk4 bezel. Notera en rundare nedre öppning på Rolex-kronan jämfört med tidigare tavlor, samt mer fyrkantiga siffror (tydligast i 4an i 24) på bezel. (1)
Senast ändrad: